van.blogg.se

Undra hur många gånger jag har startat ett inlägg, skrivit några rader för att sedan radera allt..

Detta är mitt tredje inlägg, men har säkert redan skrivit ned ett tjugotal.

 

Varför denna strävan efter att andra hela tiden ska uppskatta det man göra?

Varför dras man med den känslan? "var det tillräckligt roligt?" "kan jag formulera mig så?" "flyger fåglar?" osv osv..

 

Nej från och med nu ska allt jag skriver publiceras, oavsett om det är en osammanhängande text så ska skiten ut på intranätet..

 

PS: Mycket roligare med näthat än nätkärlek, lägg av med det där tramset! DS.

 

 

KING of blogg.se